News Page ENG

19 November 2016 tsadmin

Rävar kallas kortbenta medlemmar av familjen hunddjur (Canidae). Rävar är ingen systematisk grupp utan omfattar likartade arter av hunddjur. I Sverige finns rödräv och fjällräv. Rävar har fint skinn som tidigare var värdefullt. Jakt på räv var därför tidigare vanligt. Många startade även up-pfödning av räv.

Möjligen har räv också använts som föda. Vid Svarta jorden i Birka förekommer rikligt med rävben tillsammans med andra ben från djur, till exempel svin och nöt. Även från Burge i Lum-melunda socken, Gotland och Kvarteret Silen i Södertälje förekommer förhistoriska rävben bland matavfall.

Saxar som kan användas med en hand för klippning finns huvudsakligen av två typer: skänkel-saxar (handsaxar med fingeröglor) – och bygelsaxar (mer kända som ullsaxar). Dessa saxar kan i Europa följas tillbaka till ca 300 f.Kr. Ullsaxen är känd i Sverige före vikingatiden. Handsaxen påträffas i Sverige först från 800-talet, men blir vanlig först på 1500-talet.

Saxskären skall vara lätt böjda så att de mjukt och fjädrande arbeta mot varandra i skärning-spunkten[1]. Slipning av skären har alltid varit ett av de mest krävande arbetsmomenten vid saxens tillverkning. Slipningen har utförts för hand ända till senare hälften av 1990-talet. Även om försök hade gjorts tidigare med speciella saxslipmaskiner, var man länge beroende av skick-liga händer för den sista finputsningen. Saxskäret skulle i upprepade omgångar föras i en båg-formig bana mot olika slipskivor med allt finare kornstorlek. De handslipningar som visas på bilderna från år 1962 har detaljerat beskrivits av Leonardo da Vinci: “träskiva beklädd med läder och bestruken med en blandning av olja och smärgel”[2].